Förlossningsberättelse

Min förlossningsberättelse med Milton, under Söndagen den 9:de Oktober 2011, var jag otroligt trött och jag hade varit igång hela dagen. Jag hade då druckit hallonbladste i tre dagar. Under kvällen cirka 18.00 kände jag att jag borde gå på toa under mitt toabesök gick den berömda "slemproppen" och jag blev helt överlycklig och visste inte riktigt vad detta skulle betyda. 
 
Jag berättade för mamma och hon sa att det kanske var något på gång. Under kvällen beställde vi pizza och kollade på rango och jag sa flera gånger att jag kände mig konstig och att jag har ont. Mamma och jackie, sa att jag klagade så tillslut så gav jag upp och gick och la mig mitt i filmen. Jag hade inte ont men allt kändes konstigt och kroppen som pressades och trycktes ihop på något sätt. Det skulle ju fortfarande vara 18 dagar tills min grabb skulle komma! 
 
Sov som en stock mellan 9 på kvällen ungefär och till 2 på natten. Då kände jag ett mycket starkt tryck i hela kroppen. Gjorde ett toalettbesök som var helt vanligt och tänkte gå och lägga mig igen, precis när jag la mig ner hörde jag som ett klick som att öppna en champangekork, ställde mig upp och efter bara någon sekund forsade det ut vatten/kiss eller något? Kan det vara vattnet? gick på toaletten och intalade mig själv att det inte var någon panik och att jag bara skulle vila mig.
 
Men det fortsatte och varje gång jag skulle ställa mig upp från toaletten så fick jag sätta mig igen för det rann ju till när jag rörde mig. Efter någon minut gick jag in till mamma och berättade iallafall att jag trodde jag hade värkar och att vattnet gått. Hon tyckte jag skulle vila och jag ringde förlossningen och under tiden jag pratade med dem hann jag få ca 3 värkar på 10 minuter hon tyckte jag skulle komma in och vi började packa lite och vänta på att min styfar skulle köra fram bilen. 
 
Mamma var lite virrig och mitt i en värk så fick jag hålla i mig i dörrkarmen minns jag och skrek - MAMMA VI MÅSTE ÅKA NU! 
 
 
Bilresan minns jag inte mer än att jag tog några värkar och oroade mig för att det skulle rinna massa vatten överallt som tur rann det inte när jag satt ner men när vi kom fram rann de till i byxan. Jag fick CTG runt magen och de såg hur värkarna var. Jag tyckte det var otroligt jobbigt med massor av apparater och band runt magen och ville bara gå på toa hela tiden. Sedan blev jag undersökt av en barnmorska som konstaterade att jag var fyra centimeter öppen och efter det ordnades ett förlossningsrum ganska fort och fick på mig sjukhusskjorta och så träffade vi tre barnmorskor där den ena sa att - Nu stannar jag hos dig tills du har ditt barn i famnen. Klockan var då cirka 7 på morgonen. 
 
Då ringde dem narkosläkare som skulle ge mig smärtstillande (epidural) och dem lärde mig hur jag skulle andas med lustgasen genom värkarna. Efter epiduralen började värkarna avta och dem fick ge mig dropp för att få igång värkarna igen. Värkarna satte igång strax efter 9 igen och under denna tiden så minns jag bara att jag hade riktigt ont och sov mellan värkarna. Det kom starka värkar men med sånt mellanrum att jag hann vila mellan ca 20 minuter mellan. Tillsammans med mamma och barnmorskorna så kämpade jag på och både stod upp på knäna och ändrade position hur många gånger som helst för att hjälpa Milton att komma ut. 
 
När Milton skulle komma ut roterade hans huvud "framåt" vilket blev lite svårare och gjorde att det tog längre tid än vad som skulle behövts egentligen och läkarna sa att det hade tagit två timmar mindre om han inte legat så. 
 
För att vara förstagångsföderska så var min förlossning väldigt snabb och jag är glad att den var komplikationsfri och barnmorskan sa gång på gång han har massa hår vilket var det första dem såg. 
 
Sedan när det var klart så la dem upp Milton på min mage och han kryp upp som bara nyfödda kan göra och började amma. Jag skrattade och grät av lycka. Jag har aldrig varit lyckligare i hela mitt liv, att föda milton var det bästa i mitt liv. Min mamma och de tre barnmorskorna som var med var så duktiga och jag sprack ingenting. 
 
Men öm var man i någon vecka efter åt och avslag hade jag. Det är sådant man inte räknar med iallafall inte jag, hade till och med glömt bort att man ska amma och det kom som en liten chock. Men jag ammade i 1 år och 2 månader så det gick ju bra ändå. 
vägde 3415 gram. 
 

Älskar dig mest i världen

Min son Milton föddes 10/10 i vecka 37+3 han är det mest underbara jag någonsin sett & jag har aldrig varit lyckligare.  Nu ska jag fortsätta med min mammaledighet. Njuter verkligen till max. 

Mammaledigt från bloggen

Nu så är det inte långt kvar räknar dagar nu. Det kan hända när som helst. Jag har tänkt över lite och kommit fram till att jag vill ta mammaledigt från bloggen. Jag vet inte hur länge men jag har räknat med att börja blogga igen strax efter nyårsafton. Alltså 2012, just nu behöver jag ta mig an de viktigaste av alla jobb jag någonsin haft. Mitt livstids långa ansvar, min älskling den människa jag älskar mest på jorden.
Jag tänker inte låta något annat påverka eller styra under första tiden behöver jag all tid och energi att lägga på mitt nya liv tillsammans med min son. Men jag kommer tillbaka till bloggen. Men inte på ett tag.

Liknande inlägg